Checklista inför förlossningen: vad som ska göras när

Allt är inte lika bråttom – därför kommer checklistan här vecka för vecka. Där det står ”ni” gäller allt precis lika mycket om du är ensam – det som då blir annorlunda finns i en egen ruta längre ner. Så här kan er plan se ut:

• Fram till vecka 12: Kontakta barnmorskemottagningen; vill ni föda hemma, hör av er till en barnmorska direkt. Jobbar du med barn, sjuka, djur, kemikalier eller tungt fysiskt arbete, berätta tidigt för din arbetsgivare, så att arbetsplatsen kan anpassas. Går det inte kan du i Sverige ha rätt till graviditetspenning.

• Vecka 13–20: Titta på förlossningsklinikerna, fråga barnmorskemottagningen om förlossningsförberedelse och bäckenbottenträning efter förlossningen. Knapp ekonomi? Prata med socialtjänsten i er kommun i god tid. Inte gifta: ta reda på hur ni bekräftar föräldraskapet – i Sverige görs det digitalt inom 14 dagar efter födseln.

• Vecka 21–28: Ta reda på vilken BVC som ligger nära er, planera föräldraledighet och dagar med föräldrapenning, kolla hur förskolekön fungerar i er kommun, beställ barnvagn och säng. I början av sista tredjedelen: vaccin mot kikhosta.

• Vecka 29–34: Gå kursen, meddela arbetsgivaren när ni vill vara föräldralediga – i Sverige senast två månader innan ledigheten börjar, för partnerns ledighet från födseln alltså ungefär vecka 31. Kan du inte arbeta: ansök om graviditetspenning. Packa dokumentmappen, gå en första hjälpen-kurs för spädbarn.

• Från vecka 35: Babyskyddet är monterat, BB-väskan packad, planen för när förlossningen startar är klar. Se till att arbetsgivaren vet när ni båda planerar att vara lediga.

Mycket kan däremot vänta: barnrummet, eftersom ditt barn sover hos er under sitt första år, matstol, leksaker och en överfull garderob. Andningssensorer och smarta strumpor behöver ni inte – det finns inga belägg för att de förebygger plötslig spädbarnsdöd. Mycket går bra att köpa begagnat, men när det gäller madrass och babyskydd ska ni vara extra noga.

Det här behöver ni från dag 1 – helst klart senast omkring vecka 36:

• en säker sovplats med ny, fast madrass och två sovpåsar

• ett babyskydd – även utan egen bil, för taxi

• en barnvagn eller en bärsele

• blöjor i nyföddstorlek, skötunderlägg, kräktrasor

• fem till sju bodys och sparkdräkter i storlek 50/56, en mössa för utomhusbruk

• en digital febertermometer

• till dig: bindor för tiden efter förlossningen, nättrosor, amnings-bh:ar och amningsinlägg

• om ni ger flaska: några flaskor, en flaskborste och bröstmjölksersättning

Kontakta barnmorskemottagningen så snart du vet att du är gravid, så får du en tid för inskrivningen.

I Sverige sköts graviditetskontrollerna av barnmorskemottagningen, och de är kostnadsfria. Efter födseln kommer det som regel ingen barnmorska hem till dig: kliniken har ansvaret den första tiden och erbjuder återbesök, barnmorskan ringer dig efter hemgången, och en sjuksköterska från BVC gör ett hembesök de första veckorna. Så här kan du förbereda dig:

1. 1

   Välj en barnmorskemottagning nära er och fråga gärna vänner om deras erfarenheter.

2. 2

   Ta reda på vilken BVC som ligger nära er – dit hör ni efter födseln, och därifrån kommer sjuksköterskan på hembesök.

3. 3

   Fråga vid inskrivningen vad som gäller i er region – eftervården ser olika ut i olika delar av landet.

Den första tiden hemma: det här klarar du. Mellan kontrollerna vet ni var ni vänder er:

• Vikt, matning, navel, gulsot: de första dagarna BB eller kliniken, sedan BVC. Numret till BB står i papperen ni får med er hem.

• Din läkning – stygn, ärr, avslag, bröst: barnmorskemottagningen, som också erbjuder eftervårdsbesök.

• Amning: BB, BVC, en amningsmottagning om det finns en nära er, och hjälpmammorna i Amningshjälpen.

• Mående: BVC, barnmorskemottagningen eller vårdcentralen – och i Sverige 1177 dygnet runt.

• Vardagen: BVC kan hjälpa dig vidare – till föräldragrupper, familjecentralen eller öppna förskolan där de finns, och vid behov till socialtjänsten.

Går ni hem tidigt från BB, fråga vilka återbesök som ingår – det ordnas olika i olika regioner.

Förlossningsklinik eller hemförlossning – det avgörande är var du känner dig trygg. Vill ni föda hemma, hör efter redan i början vad som gäller i er region, också om eventuella kostnader. Vid tvillingar, hotande förtidsbörd eller en sjukdom som kan påverka förlossningen, planera tillsammans med barnmorskemottagningen för ett sjukhus med neonatalavdelning som tar hand om för tidigt födda barn. På visningar och informationskvällar är de här frågorna värda att ställa:

• Ska vi ringa innan vi kommer, och vilket nummer gäller?

• Får mitt barn ligga ostört hud mot hud efter födseln, även efter kejsarsnitt?

• Finns rooming-in dygnet runt, amningsstöd på avdelningen och familjerum – och vad kostar det?

• Är kliniken certifierad som ”babyvänlig”?

• Vem undersöker vårt barn om vi vill åka hem efter bara några timmar?

Din förlossningsplan kan du prata igenom med barnmorskan under graviditeten; till förlossningen tar du med legitimation och det barnmorskan har bett dig ta med. Några få rader räcker: vem som följer med dig, vilka smärtlindringsmetoder du kan tänka dig, till exempel epidural, önskemål om hudkontakt, avnavling och första amningen samt önskemål om det skulle bli kejsarsnitt. Planen är ingen beställning: om det blir annorlunda vet teamet ändå snabbt vad som är viktigt för dig.

Förlossningsförberedelse går du bäst under den sista tredjedelen, men boka tidigt så att den säkert hinner sluta före beräknat datum. Barnmorskemottagningen berättar vilken föräldrautbildning som finns, vad den kostar och om partnern kan följa med. Fråga samtidigt hur du kommer igång med bäckenbottenträning efter förlossningen – utbudet av kurser skiljer sig mellan regionerna.

Ordna logistiken senast omkring vecka 36:

• Vem tar hand om storasyskonet eller hunden? Bestäm två personer, ifall den första inte går att nå på natten eller om barnet kommer för tidigt.

• Hur tar ni er dit? Kör vägen en gång i förväg: var parkerar ni på natten, vilken ingång är öppen? Hem igen får ni bara åka taxi med ert eget babyskydd.

• Vem ringer ni? Numren till förlossningen, den som följer med och eventuell barnomsorg finns i mobilen och på en lapp.

• BB-väskan står packad vid dörren: legitimation, det barnmorskan har bett dig ta med, dokumentmapp, bekväma kläder, bindor för tiden efter förlossningen, snacks, laddare och något att klä barnet i.

Undersökningarna på BB de första dagarna sker oftast innan ni går hem, och sedan tar BVC över: hembesök de första veckorna och 4-veckorsbesöket med läkare. Ta redan under graviditeten reda på vilken BVC och vårdcentral som ligger nära er:

• Hur får BVC veta att vårt barn är fött, och när hör ni av er om hembesöket?

• När är 4-veckorsbesöket med läkare?

• Vilken vårdcentral vänder vi oss till när barnet är sjukt?

• Vem vänder vi oss till vid akuta besvär utanför öppettiderna?

Är ni osäkra på vilken BVC ni hör till, fråga barnmorskemottagningen eller ring 1177. I Sverige är BVC-besöken kostnadsfria.

Om ni planerar att åka hem några timmar efter födseln eller föda hemma, ta reda på i förväg vem som ansvarar för vad: barnläkarundersökningen, K-vitaminet som barnet får direkt efter födseln, blodprovet för nyföddhetsscreening (PKU) mellan 36 och 72 levnadstimmar, hörseltestet och pulsoximetri för att upptäcka dolda hjärtfel. Läs föräldrainformationen om detta redan nu, så slipper ni fatta beslut under tidspress.

Tre små saker för akuta lägen som bara tar några minuter nu:

1. 1

   Spara nummer: BVC, vårdcentralen, förlossningen och BB, i Sverige 1177 (sjukvårdsrådgivning dygnet runt) och nödnumret 112.

2. 2

   Ta reda på närmaste barnklinik med barnakut – alla akutmottagningar tar inte emot spädbarn.

3. 3

   Köp en digital febertermometer och sätt upp ett akutkort på kylskåpet: adress, barnets namn och födelsedatum, de viktigaste numren och Giftinformationscentralen – vid akut förgiftning 112, i mindre brådskande fall i Sverige 010-456 67 00 (dygnet runt).

En första hjälpen-kurs för spädbarn är värdefull för föräldrar och mor- och farföräldrar.

Kort sagt: I Sverige anmäler ni föräldraledighet till arbetsgivaren minst två månader innan den börjar – partnern alltså för ledighet från födseln ungefär vecka 31, du din egen i god tid före förlossningen. Gör det skriftligt.

Det finns ingen tidsfrist för när du måste berätta om graviditeten, men många skyddsregler börjar gälla först när arbetsgivaren vet. Berätta därför hellre tidigt, gärna skriftligt.

I Sverige har du rätt att vara helt ledig, mammaledig, sju veckor före och sju veckor efter förlossningen; två veckor av dem är obligatoriska. Ledigheten är inte automatiskt betald – under den tiden tar du ut föräldrapenning.

Har du ett fysiskt tungt eller riskfyllt arbete kan du i Sverige ha rätt till graviditetspenning från Försäkringskassan, tidigast från den 60:e dagen före beräknat datum. Prata i god tid med din arbetsgivare och med Försäkringskassan.

Båda föräldrarna har rätt till föräldraledighet, även om ni inte är gifta. Helt ledig kan man vara tills barnet är 18 månader, därefter så länge man tar ut föräldrapenning. Ledigheten anmäls till arbetsgivaren minst två månader innan den börjar, och ni anger samtidigt hur länge ni vill vara lediga; spara bekräftelsen. Ett exempel med beräknat datum 15 mars:

• Din mammaledighet kan börja tidigast 25 januari, sju veckor före beräknat datum.

• Partnern anmäler sin ledighet ”från födseln, beräknat datum 15 mars” senast 15 januari.

• Om barnet föds den 15 mars har du rätt till mammaledighet till och med 3 maj. Ska din föräldraledighet fortsätta direkt efter, anmäler du den senast två månader innan den börjar. Enklast är att anmäla allt redan före födseln.

Någon särskild mall behövs inte: skriv att du anmäler föräldraledighet för ditt barn (beräknat datum 15 mars), från och med vilket datum och hur länge, och be om en bekräftelse. Om det finns extra ersättning från arbetsgivaren under ledigheten regleras i anställningsavtal eller kollektivavtal – fråga i god tid.

Kort sagt: I Sverige kommer barnbidraget automatiskt, och föräldrapenning söker ni hos Försäkringskassan när ni vill vara lediga – 480 dagar per barn.

Barnet får automatiskt ett personnummer när Skatteverket registrerar födseln. Föräldrapenning kan tas ut från 60 dagar före beräknat datum och sedan tills barnet är 12 år eller går ut årskurs 5, också som delar av dagar. De viktigaste siffrorna finns i rutan nedan:

• Planera dagarna: 390 av dagarna ger ersättning på sjukpenningnivå, oftast knappt 80 % av lönen, och 90 dagar ges på lägstanivå. 90 dagar är reserverade för var och en av er.

• Dubbeldagar: Upp till 60 dagar kan ni vara hemma samtidigt med föräldrapenning, fram till att barnet är 15 månader.

• Inte gifta? Då förutsätter de 10 dagarna vid födseln att föräldraskapet är bekräftat – gör det i tid (se nedan).

• Ansökan: föräldrapenning söker ni hos Försäkringskassan, oftast digitalt.

Huvudpunkterna i Sverige, 2026: 480 dagar föräldrapenning per barn, 660 vid tvillingar. 390 dagar ger 250–1 259 kr per dag, 90 dagar ger 180 kr per dag. Även utan inkomst får du föräldrapenning, minst 250 kr per dag.

Barnbidraget är 1 250 kr per barn och månad, skattefritt, och betalas ut automatiskt från månaden efter födseln tills barnet fyller 16 – ni behöver inte ansöka. Har ni två eller fler barn får ni dessutom flerbarnstillägg.

Lite pengar? Det här stödet finns. Prata med socialtjänsten i er kommun om ni inte får det att gå ihop – där kan ni få råd och stöd. BVC och barnmorskemottagningen kan också hjälpa er vidare.

Och det många skjuter upp: se över att hemförsäkringen gäller för hela familjen, fundera på hur ni skulle klara er om någon av er dör, och skriv i testamente vem ni önskar som vårdnadshavare.

Kort sagt: I Sverige anmäler barnmorskan på kliniken födseln till Skatteverket, och barnet får automatiskt ett personnummer. Föder ni hemma utan barnmorska anmäler ni själva.

• Klinik: barnmorskan anmäler födseln till Skatteverket; barnets för- och efternamn ansöker ni om hos Skatteverket inom tre månader.

• Hemförlossning: utan barnmorska anmäler ni själva födseln till Skatteverket.

Något födelsebevis behöver ni inte hämta – Skatteverket registrerar barnet automatiskt. I mappen ska ändå finnas era legitimationer, eventuellt vigselbevis och dina papper från graviditeten. Utländska handlingar behöver ofta översättning, och det kan ta veckor. Ärenden efter födseln kan också skötas av en person ni litar på, med en fullmakt som ni skriver nu.

Namnet: Barnets förnamn och efternamn ansöker ni om hos Skatteverket inom tre månader efter födseln. Fundera gärna på namnet redan nu – också på efternamnet, om ni har olika efternamn.

Vård för barnet

• Offentlig vård: i Sverige finansieras vården av regionerna – BVC och vaccinationsprogrammet är gratis.

• Kostnader: barn får i de flesta regioner kostnadsfri öppenvård. Vad BB-vistelsen kostar kan skilja sig mellan regionerna – fråga din region.

• Recept: läkemedel skrivs ut elektroniskt och hämtas ut på apotek.

Kort om ni inte är gifta: bekräfta föräldraskapet digitalt inom 14 dagar efter födseln – samtidigt kan ni ansöka om gemensam vårdnad.

Är ni inte gifta blir den andra föräldern inte automatiskt juridisk förälder, och mamman har till en början ensam vårdnad.

• Föräldraskapsbekräftelse: Görs i Sverige digitalt med e-legitimation inom 14 dagar efter födseln; annars går det via socialnämnden i er kommun.

• Gemensam vårdnad: Bara den som har vårdnaden får samtycka till behandling av barnet. Om ert barn måste till neonatalavdelningen medan mamman ligger nedsövd efter kejsarsnitt, kan den andra föräldern utan gemensam vårdnad inte fatta beslut – bekräftat föräldraskap räcker inte. Ansök om gemensam vårdnad samtidigt med bekräftelsen.

För mamman själv kan det vara bra att i förväg berätta för vården vem som får ta del av uppgifter om hennes hälsa, så att partnern kan få information. Fråga barnmorskemottagningen hur ni gör.

Är ni två mammor, ta i god tid reda på hur föräldraskapet fastställs, till exempel hos socialnämnden i er kommun.

Har barnet redan kommit? Det mesta går fortfarande att ordna, i den här ordningen:

1. 1

   Meddela arbetsgivaren att barnet är fött och när ni vill vara lediga.

2. 2

   Anmäl föräldraledigheten till arbetsgivaren så snart ni kan.

3. 3

   Den andra föräldern tar ut de 10 dagarna inom 60 dagar efter hemkomsten från BB.

4. 4

   Har ni inte hört av BVC efter hemkomsten, ring dem själva.

Efter en för tidig födsel kan andra regler gälla för mammaledigheten och föräldrapenningen – fråga Försäkringskassan. Allt annat kan vänta.

Nyfödda sover i korta pass dygnet runt, oftast 14–18 timmar per dag; en dag-natt-rytm brukar komma först efter ungefär två månader. Viktigare än antalet timmar är i början att barnet får i sig mat: tills födelsevikten är tillbaka, oftast efter 10 till 14 dagar, väcker ni ett barn som sover längre än ungefär fyra timmar. De här råden minskar bevisligen risken för plötslig spädbarnsdöd – under hela första året, vid varje sömn:

• Alltid på rygg, även vid tupplurar – inte på sidan, eftersom barn lätt rullar över på magen därifrån.

• Egen säng i föräldrarnas sovrum: spjälsäng, bedside crib eller till en början en vagga tills barnet når tillverkarens viktgräns. En bedside crib ska sitta tätt mot föräldrarnas säng, utan glipa, och båda madrasserna ska vara i samma höjd.

• Fast, plan madrass utan glipa mot sängramen. Vid en begagnad säng ska ni kontrollera: spjälorna sitter 4,5 till 6,5 cm isär, inget vickar, inga skruvar saknas, ingen färg flagnar och det finns inga öppningar där huvud eller arm kan fastna. Madrassen köper ni ny.

• Sovpåse i stället för täcke, i rätt storlek, inte att växa i: öppningen för hals och armar ska vara så pass liten att barnet inte kan glida ner i den.

• Inget annat i sängen: ingen kudde, inget täcke, inget spjälskydd eller babynest, inga mjukisdjur, ingen amningskudde, ingen napphållare.

• Hellre svalt: cirka 16–18 °C. Känn mellan skulderbladen: varmt och torrt är lagom, svettigt betyder för varmt; svala händer och fötter är normalt. Ingen mössa inomhus, ingen varmvattenflaska i sängen.

• Rökfritt, alltid, även utan e-cigaretter.

• Skyddande faktorer: amning minskar risken, och det gör napp vid insomnandet också – om du ammar först när amningen fungerar bra.

Den farligaste situationen klockan tre på natten: somna aldrig med ditt barn i soffan eller fåtöljen – risken där är mångdubbelt högre än i sängen. Om du känner att ögonen faller ihop när du matar, lägg barnet i sin säng först eller väck din partner. Om du somnar när du ammar i föräldrarnas säng, se till i förväg att det är säkert där: kuddar och täcken bort från barnet, ingen glipa mot väggen. Sov aldrig tillsammans efter alkohol, droger eller läkemedel som gör dig sömnig, om någon röker eller om du är helt utmattad.

Berätta de här råden för alla som tar hand om ert barn – mor- och farföräldrar har ofta lärt sig sidoläge. På magen får barnet bara ligga vaket och under uppsikt, men gärna flera korta stunder varje dag.

I Sverige är det krav på bilbarnstol för barn under 135 cm, alltså redan på vägen hem från BB – ta med ert eget babyskydd även i taxi. Köp babyskyddet senast omkring vecka 36 och öva i lugn och ro:

• Passar det i er bil? i-Size-modeller passar på alla i-Size-platser, annars hjälper modellistan.

• Alltid bakåtvänd; i framsätet måste frontairbagen vara avstängd.

• Öva en gång utan tidspress på att montera det: höftbältet över fotändan, diagonalbältet runt stolens huvudända.

• Bältena ska sitta tight, ingen tjock jacka och ingen overall under – på vintern lägger ni filten över bältet.

• Begagnat bara om ni känner till historiken: en stol som varit med om en olycka ska inte användas igen.

När ni väljer kan regelbundna bilbarnstolstester från oberoende organisationer vara till hjälp.

Tiden efter förlossningen – helst sex till åtta veckor – är till för att läka och lära känna varandra. Nyfödda äter oftast åtta till tolv gånger på 24 timmar; det ni ordnar nu slipper ni bära efteråt:

• Förråd och platser: fyll frysen med portioner som går att äta med en hand. Ordna en amningsplats med vattenflaska och snacks och en skötplats där allt finns inom räckhåll – då kan en hand alltid vara på barnet.

• Gör hjälpen konkret: skriv upp vad andra kan ta över: handla, tvätt, hämta recept på apoteket, lämna storasyskon på förskolan.

• Styr besöken: den som kommer tvättar händerna, pussar inte barnet i ansiktet och tar hellre med mat än presenter. Den som är förkyld, har feber eller munsår kommer senare.

• Vaccinskydd: Vaccin mot kikhosta rekommenderas i varje graviditet, helst tidigt under den sista tredjedelen. Nära anhöriga vaccinerar sig om det gått mer än tio år sedan senast, helst senast fyra veckor före beräknat datum – ert barn vaccineras först från två månaders ålder. Mot RSV finns antikroppar inför den första RSV-säsongen – fråga på BB eller BVC vad som erbjuds.

• Din egen uppföljning: barnmorskemottagningen erbjuder eftervårdsbesök under de första månaderna – fråga när ditt blir.

Ledighet för partnern: I Sverige har den förälder som inte har fött barnet rätt till 10 dagar med tillfällig föräldrapenning i samband med födseln. Så här kan ni använda dem:

1. 1

   Ta ut dem när ni kommer hem från BB, då behovet av avlastning är störst.

2. 2

   De ska vara uttagna senast 60 dagar efter att barnet kommit hem.

3. 3

   Vill ni vara hemma samtidigt längre, kan ni dessutom använda dubbeldagar med föräldrapenning.

4. 4

   Är ni inte gifta krävs att föräldraskapet är bekräftat för att få de 10 dagarna.

Om familjen bor långt bort eller du ofta är ensam, kan BVC hjälpa dig vidare – till föräldragrupper, familjecentralen och öppna förskolan där de finns, och vid behov till socialtjänsten. Kontakter från kursen, grannar och hemleveranser hjälper också. Om din partner går tillbaka till jobbet efter två veckor, planera redan nu vem som tar vilka nätter och vem som går att nå dagtid.

Många kvinnor bestämmer redan under graviditeten hur de vill mata sitt barn, och många familjer gör till slut både och. Det är ditt beslut, och du behöver inte försvara det inför någon. Men läs gärna på i förväg – de första dagarna finns det sällan mycket tankekraft över.

En bra amningsstart i fem steg

1. 1

   Direkt efter födseln: ostörd hud mot hud tills barnet ammas första gången – fråga om det även efter kejsarsnitt. Barnets ansikte ska vara fritt hela tiden.

2. 2

   Amma efter behov, under de första dagarna oftast åtta till tolv gånger på 24 timmar, även nattetid. Täta amningar sätter igång mjölkproduktionen.

3. 3

   Reagera tidigt: smackande, hand mot munnen och sökande huvudrörelser visar hunger, gråt är ett sent tecken.

4. 4

   Rätt taget betyder: munnen vidöppen, hakan mot bröstet, runda kinder, du hör barnet svälja. Om det gör ont längre än de första sekunderna, lossa barnet med lillfingret i mungipan och lägg till igen.

5. 5

   Långa amningspass på kvällen är normalt och inget tecken på att mjölken inte räcker.

Ditt barn får i sig tillräckligt om det från dag 4 har gulaktig avföring flera gånger om dagen och från dag 5 minst sex tunga, våta blöjor på 24 timmar, och om det efter 10 till 14 dagar nått tillbaka till sin födelsevikt. Omkring 7 % viktnedgång de första dagarna är vanligt, vid cirka 10 % bör någon titta närmare. Det gäller lika mycket för flaskmatade barn.

Om ni behöver ge tillägg är amningen inte förlorad: ge först din egen mjölk och fortsätt lägga barnet till bröstet eller tömma bröstet. För hand gör du så här: placera tumme och pekfinger några centimeter bakom bröstvårtan utanför vårtgården, tryck försiktigt ihop, släpp, upprepa rytmiskt och fånga upp dropparna med en sked.

Planera gärna in amningsstöd redan i förväg om du har opererat brösten, har diabetes, väntar fler än ett barn eller hade för lite mjölk med förra barnet. Köp inte en pump ”för säkerhets skull” – behövs den, fråga BB eller BVC hur ni får tag i en. Hjälp finns kostnadsfritt på BB, BVC och barnmorskemottagningen, på amningsmottagningar där de finns och hos hjälpmammorna i Amningshjälpen; prata gärna med barnmorskan redan under graviditeten om hur taget går till.

Om du matar med flaska räcker bröstmjölksersättning hela första året. Mata, precis som vid amning, efter behov: barnet halvupprätt i famnen, pauser för rap och inget tjat om att dricka upp. Närhet uppstår också med flaska – med lugn, hudkontakt och ögonkontakt. Hur du tillreder den säkert står i rutan.

Det ni pratar igenom i lugn och ro nu behöver ni inte förhandla om senare mellan blöjor och gråt. Ta en kväll utan mobiler:

• Vem tar vilka punkter i den här checklistan – och vem håller igång inköp och kök medan du läker?

• Vem tar föräldraledigt när, och hur fördelar ni månaderna med föräldrapenning?

• Hur mycket besök känns bra för er – och vem säger nej när det blir för mycket?

• Vad gör ni om någon av er fortfarande gråter varje dag efter två veckor eller inte kan sova trots chansen – vem ringer ni då?

Dela upp nätterna: För att alla ska få sova flera timmar i sträck, bestäm en fast avlösning mitt i natten. Den som har andra halvan går och lägger sig tidigt, gärna i ett annat rum, så att hen inte hör första passet. Om du ammar tar din partner allt utom själva amningen under sitt pass: byta blöja, bära barnet till dig, rapa, lägga tillbaka. De nattliga amningarna bör ni i början helst inte ersätta med flaska, eftersom de hjälper mjölkproduktionen. Är du ensam, sov när barnet sover och tacka ja till varje timme hjälp på dagen.

Kom överens om ett kodord för ”Jag behöver en paus nu”, som gäller utan diskussion, och använd morgonavlösningen till två ärliga meningar: hur mycket du sov och vad du behöver i dag. Även pappor kan hamna i en svacka efter födseln.

Om du bara kommer ihåg fem saker: kontakta barnmorskemottagningen efter det positiva testet. Anmäl föräldraledighet till arbetsgivaren minst två månader i förväg. Är ni inte gifta: bekräfta föräldraskapet inom 14 dagar efter födseln. Ansök om barnets namn hos Skatteverket inom tre månader. Montera babyskyddet senast omkring vecka 36. Allt annat kan vänta.