Baby hostar på natten: det här hjälper

Hosta är ingen sjukdom, utan en skyddsreflex: vid varje hoststöt transporterar kroppen bort slem och smittämnen från luftvägarna. Det viktiga är alltså inte att stoppa hostan, utan att göra det lättare för din bebis att hosta upp. Att din bebis hostar mer på natten än på dagen beror på två saker:

• När barnet ligger ner rinner slem bak i halsen. Vid snuva rinner sekretet på kvällen och natten bak mot struphuvudet och utlöser hosta där.

• Små bebisar andas de första månaderna framför allt genom näsan. Om näsan är täppt sover och dricker de sämre; andas de genom munnen torkar halsen ut och irriteras ännu mer.

Hostar barnet bara på natten och nästan inte alls på dagen? Tillsammans med snuva är det typiskt. Men om ditt barn hostar om och om igen på natten i veckor utan infektion kan reflux ligga bakom, även utan synliga uppstötningar, och hos småbarn även allergi eller känsliga luftrör. Då bör barnet bedömas på mottagning inom kort.

Den viktigaste frågan på natten är därför inte ”Hur ofta hostar barnet?”, utan ”Hur andas det mellan hostattackerna?”. Lugnt betyder här inte ljudlöst – med snuva snörvlar det, och små bebisar andas aldrig helt jämnt. Lugnt betyder: barnet behöver inte kämpa. Tre tecken talar emot det, och då ringer du 112 direkt: huden dras in mellan eller under revbenen när barnet andas in, läppar eller tunga blir blåaktiga eller grå, eller barnet gör andningsuppehåll på cirka 20 sekunder eller längre.

I halvmörker och med stängd sovpåse syns de viktigaste tecknen på andningssvårigheter hos en bebis inte. Ta en minut:

1. 1

   Tänd ordentligt. En nattlampa räcker inte för att se hudfärg och indragningar.

2. 2

   Öppna sovpåsen och dra upp bodyn, så att bröstkorg och mage är fria. Din bebis kan ligga kvar under tiden.

3. 3

   Titta en hel minut på bröstkorg, mage och hals. Dras huden in mellan revbenen, under revbensbågen eller i gropen ovanför bröstbenet när barnet andas in? Vidgas näsborrarna vid varje andetag? Nickar huvudet i takt med andningen? Var och en av de här tecknen betyder att din bebis måste anstränga sig för att andas.

4. 4

   Räkna andetagen, under en hel minut medan barnet är lugnt eller sover – gråt och feber gör andningen snabbare. Om du är osäker, räkna en minut till. Andningen är för snabb upp till cirka 8 veckor (under 2 månader) från 60 andetag per minut, från cirka 8 veckor till 12 månader från 50 och från 1 till 5 år från 40. Om värdet ligger över det ska barnet bedömas av vården snarast, nattetid via 1177. Vid mer än 70 andetag i vila ringer du 112 direkt – likaså vid indragningar eller stönande andning. Du får ett bra jämförelsevärde om du någon gång räknar en minut när din bebis sover frisk.

5. 5

   Kontrollera färgen mitt på kroppen: läppar, tunga och slemhinnan i munnen. Kalla, blåaktigt marmorerade händer och fötter är hos små bebisar ofta ofarligt. Vid mörk hud syns blå- eller gråfärgning bäst på tungan, tandköttet och insidan av läpparna.

6. 6

   Lyssna. Snörvlande, snarkande och rosslande ljud kommer oftast från näsa och svalg och blir svagare när din bebis har hostat upp eller när näsan är fri. Ett pipande ljud vid utandning eller ett rått, strävt ljud vid inandning som finns kvar även i vila kommer djupare från luftvägarna eller från struphuvudet.

Grymtar eller stönar barnet? Många friska bebisar grymtar och tar i i sömnen eller när de smälter maten, ibland här och där. Ett varningstecken är ett stönande i slutet av varje utandning, jämnt återkommande, tillsammans med snabb andning eller indragningar.

Andningsuppehåll: vad som är normalt och vad som inte är det. Små bebisar andas i sömnen ofta periodiskt: några snabba andetag, sedan en paus på 5–10 sekunder, sedan fortsätter det. Det är normalt och brukar försvinna före 6 månaders ålder. Ett akut läge är en paus på cirka 20 sekunder eller längre – eller en kortare paus där din bebis blir blå, blek eller grå eller verkar slapp. Prata då högt med barnet, rör vid det, ta upp det. Om barnet inte genast börjar andas normalt igen, ring 112 och sätt mobilen på högtalare: larmcentralen säger vad du ska göra tills hjälpen kommer.

Går barnet att väcka? Det behöver du bara kontrollera om din bebis ser dålig ut. Prata med barnet, stryk under foten, ta upp det. Om barnet öppnar ögonen, tittar på dig, protesterar eller söker bröstet är det lättväckt. ”Svårväckt” betyder att barnet nästan inte reagerar på detta, förblir slappt eller direkt somnar till igen. Då ringer du 112.

De flesta bebisar med hosta behöver inte akuten, utan tålamod, närhet och en fri näsa. De här tre nivåerna hjälper dig att bedöma läget. Direkt betyder: ring 112 nu. Snarast betyder: inom de närmaste timmarna, även på natten. Inom kort betyder: samma dag eller nästa dag mottagningen har öppet.

Nivå 1 – ring 112 direkt om ditt barn …

• tydligt kämpar för att få luft: indragningar vid revben eller bröstben, utspända näsvingar, huvudet nickar i takt med andningen, stönar vid varje utandning,

• andas mer än 70 gånger per minut i vila,

• har andningsuppehåll på cirka 20 sekunder eller längre eller samtidigt blir blått, blekt eller slappt,

• får blåaktiga eller grå läppar eller tunga,

• är slappt och nästan inte går att väcka,

• redan i vila har ett strävt, dragande ljud vid varje inandning eller dreglar mycket och inte längre kan svälja,

• får ett krampanfall, skriker gällt eller ovanligt svagt eller får utslag vid feber som inte bleknar när du trycker ett glas mot huden,

• har satt i halsen och inte får luft (råd finns i rutan nedan).

Nivå 2 – låt vården bedöma barnet snarast, dagtid på mottagning, nattetid via 1177, om …

• din bebis är yngre än 3 månader och har 38,0 °C eller mer eller under 36,5 °C, mätt rektalt – då ska du inte först ringa 1177, utan åka direkt till ett sjukhus med barnakut,

• barnet kräks grönt – även då direkt till sjukhus med barnakut,

• barnet är 3 till 6 månader och har 39 °C eller mer, mätt rektalt,

• barnet andas snabbare än riktvärdena eller piper vid utandning,

• barnet under flera måltider bara dricker hälften till tre fjärdedelar av sin vanliga mängd, en blöja förblir torr i 8 timmar eller längre eller det finns andra tecken på vätskebrist,

• barnet hostar i attacker och sedan hulkar, kräks eller blir rött till blått i ansiktet, eller om någon i närheten har hostat i mer än två veckor,

• en skällande hosta plötsligt börjar – varje gång,

• barnet plötsligt började hosta kraftigt och kan ha andats in något, även om hostan har gått över,

• du känner dig orolig. Din magkänsla är en helt rimlig anledning att ringa.

Nivå 3 – boka tid på barnmottagning inom kort om …

• din bebis är yngre än 3 månader och hostar, även utan feber – då samma dag,

• febern håller i sig längre än tre dagar,

• hosta eller snuva inte blir bättre efter en vecka eller blir värre,

• hostan håller i sig längre än två veckor utan hostfria dagar eller längre än fyra veckor, även om den blir mildare,

• barnet efter några dagars förkylning får ny feber, gråter mer när det ligger ner eller tar sig mot örat – då kan en öroninflammation ha tillkommit,

• barnet piper vid varje infektion eller hostar om och om igen på natten utan förkylning,

• barnet kräks upp mycket och samtidigt går upp dåligt i vikt.

Om ”inom kort” infaller på en helg eller röd dag betyder det för bebisar under 3 månader: samma dag till jourmottagning, och 1177 kan hjälpa dig att hitta rätt. För alla andra punkter räcker oftast nästa vardag som mottagningen har öppet; om du är osäker, ring 1177.

Om din bebis hostar på natten hjälper det att följa en fast ordning. Det ger dig stöd när du själv fortfarande är halvsovande.

1. 1

   Titta noga: med ordentligt ljus, öppen sovpåse och en minut i lugn och ro, som beskrivet ovan. Om något tecken från nivå 1 stämmer, ring 112.

2. 2

   Ta upp din bebis. Upprätt mot din axel klarar barnet lättare en hostattack. Din värme och din lugna röst hjälper: ett lugnt barn andas lättare än ett gråtande.

3. 3

   Ta tempen, alltid hos bebisar under 3 månader, annars om barnet känns varmt (instruktion i rutan nedan). Under 3 månader avgör temperaturen nivån, därför kommer det här steget så tidigt.

4. 4

   Frigör näsan, med koksaltdroppar och vid behov nässug (steg för steg i rutan nedan).

5. 5

   Erbjud något att dricka: bröst eller flaska, helst oftare och i mindre mängder.

6. 6

   Vädra kort, sedan cirka 18 grader. Sval, frisk luft kan lindra ett anfall av pseudokrupp. Många timmars kallt drag irriterar däremot känsliga luftrör – fönstret behöver inte stå öppet hela natten.

7. 7

   Lägg tillbaka barnet i sin säng, plant på rygg, i sovpåse, utan kudde eller kil.

8. 8

   Skriv gärna ner kort: klockslag för attackerna, temperatur och var du mätte den, mängd barnet druckit, våta blöjor, läkemedel – på en lapp eller i en app som Moonsleep. Filma också en hostattack och en minuts andning med fri överkropp: på mottagningen hostar barnet ofta inte just då, och i telefon kan du beskriva tydligare vad du ser.

Och om din bebis somnar om lugnt efter attacken? Låt barnet sova. Du behöver inte väcka för näsdroppar. Vila gör gott nu.

Med täppt näsa kan en bebis knappt suga och andas samtidigt. Så här blir det lättare:

• Gör näsan fri precis innan du ammar eller ger flaska.

• Amma mer upprätt, till exempel i en upprätt sittställning över ditt lår eller tillbakalutad, så att huvudet ligger högre än rumpan. Då får barnet lättare luft.

• Hellre kortare och oftare, med pauser. Om din bebis släpper taget om och om igen hämtar den luft – den trappar inte av amningen. Halvsovande och med hudkontakt dricker många lugnare.

• Om barnet dricker svagt, handmjölka eller pumpa ur så att mjölkproduktionen hålls igång och du undviker mjölkstockning.

• Flaska: håll din bebis upprätt och flaskan mer vågrätt, använd en napp med långsamt flöde och gör pauser. Stötta aldrig upp flaskan, och låt aldrig din bebis dricka liggande ensam.

Dricker barnet tillräckligt? Med flaska ser du mängden: ett varningstecken är om barnet under flera måltider bara orkar få i sig hälften till tre fjärdedelar av den vanliga mängden. Vid amning tittar du på antal och längd på måltiderna, hörbara sväljningar, om barnet verkar nöjt efteråt – och på blöjorna. Normalt är under de första veckorna 6–8 ordentligt våta blöjor på 24 timmar, därefter oftast 5–6, från cirka ett halvår 4–6. Bara hälften så många som vanligt, en blöja som förblir torr i 8 timmar eller längre, torr mun, inga tårar när barnet gråter, insjunken fontanell eller tydlig slöhet ska bedömas av vården snarast.

Är blöjan våt? Moderna blöjor suger så bra att det knappt känns på natten. Lägg i en bit hushållspapper eller jämför vikten med en ny blöja i andra handen.

Väcka för att ge mat? Under den första levnadsmånaden, tills barnet har nått tillbaka till sin födelsevikt, bör din bebis inte gå längre än cirka 4 timmar på natten utan mat; väck då försiktigt och gör näsan fri först. Äldre bebisar får du låta sova så länge de andas lugnt – erbjud bröst eller flaska nästa gång barnet vaknar.

En väl förberedd kväll hjälper din hostiga bebis att sova bättre och sparar dig en del moment på natten:

1. 1

   Vädra kort. En hygrometer visar om luftfuktigheten ligger mellan 40 och 60 %.

2. 2

   Gör näsan fri före kvällens sista måltid. Vid reflux kan du hålla måltiden lite mindre och låta barnet vara upprätt en stund efteråt.

3. 3

   Sovpåse i stället för filt, ingen mössa och inte tjockare kläder än vanligt, inte heller vid feber. Känn i nacken: varm, men inte svettig.

4. 4

   Sängen står i ditt sovrum, så att du hör din bebis.

5. 5

   Lägg fram det du behöver på natten: termometer, droppar, näsdukar, vatten till dig, laddad mobil.

Tillbaka till rutinen efter infektionen: så länge din bebis är sjuk behöver den mer närhet, och det är okej, även om barnet somnar oftare vid bröstet eller i famnen. När barnet är piggt igen kan ni varsamt återgå till er vanliga insomningsrutin: samma ordning, ungefär samma tider, och några kvällars tålamod.

När ens eget barn hostar vill man gärna göra något. Här är en genomgång av vad som hjälper hos bebisar och vad som kan skada – med en regel för alla medel: inget av det hör hemma i bebisens säng.

Hjälper och är säkert: koksaltdroppar, försiktig utsugning, amning eller flaska ofta, närhet och kort vädring. Om luften är mycket torr kan en fuktig handduk på elementet hjälpa. Luftfuktare bara med kall dimma, utom räckhåll, inte riktad mot sängen och med säkrad sladd; byt vatten dagligen och rengör apparaten enligt tillverkarens anvisningar. Över 60 % luftfuktighet gynnar mögel, så ingen blöt tvätt i sovrummet och aldrig tyg över sängen. Från 1-årsdagen kan ½ tesked honung på kvällen, före tandborstning, lindra hostretning.

Ofarligt, men utan tydligt visad effekt

• Bröstmjölk i näsan: vissa svär vid det, men det är inte väl undersökt vid förkylning. Om du gör det, använd färsk urpumpad mjölk; det beprövade valet är fortfarande koksalt.

• Lök bredvid sängen: någon bevisad effekt mot hosta finns inte. Om du ändå använder det, utom räckhåll, aldrig i sängen.

• Inhalation med nebulisator och isoton koksaltlösning från sterila engångsampuller: ofarligt, men någon tydlig effekt vid förkylning är inte visad. Mer koncentrerade lösningar och tillsatser bara på läkarordination, inga oljor; rengör och torka apparaten efter varje användning.

• Te: under 6 månader behöver din bebis inget annat än mjölk. Senare är vatten förstahandsvalet som dryck; EU:s läkemedelsmyndighet avråder från fänkålste som läkemedelste till barn under 4 år.

• Bröstomslag: heta potatisomslag aldrig till bebisar, på grund av risk för brännskador. Till småbarn i så fall bara ljumma, först kontrollerade på insidan av din handled.

Riskabelt – gör inte så här

• Ingen honung före 1-årsdagen, inte heller i te, på napp eller i sirap: det kan orsaka spädbarnsbotulism, en sällsynt men livshotande förlamning upp till andningsförlamning.

• Ingen hostmedicin, hostdämpande eller slemlösande på eget initiativ, inte heller växtbaserat. För hostdämpande medel hos barn saknas bevis för effekt. Preparat med murgröna får barn under 2 år inte få, eftersom andningsbesvär kan förvärras; acetylcystein är enligt bipacksedeln förbjudet under 2 år, kodein under 12 år. Prata med mottagningen innan du ger något läkemedel.

• Inga eteriska oljor och inget förkylningsbalsam med mentol, kamfer, eukalyptus eller pepparmyntsolja under 3 år, inte heller produkter ”för bebisar”, varken på huden eller som doft i rummet: redan några få droppar kan utlösa en strupspasm med akuta andningssvårigheter.

• Ingen het ånga över skål eller i badrum: ingen nytta är visad, men risk för skållning finns.

• Avsvällande näsdroppar bara efter rådgivning, bara i spädbarnsstyrka, exakt enligt dosering och aldrig längre än vad bipacksedeln anger, oftast högst 5–7 dagar. Aldrig vuxenspray eller syskons spray: en överdos kan hos spädbarn orsaka andningsuppehåll, kramper eller kraftig dåsighet.

• Ingen ASA/acetylsalicylsyra till barn och inga antibiotika ”för säkerhets skull” – antibiotika hjälper inte mot förkylningsvirus.

Har det redan hänt? Om du redan har smort in balsam eller olja, tvätta bort det med vatten och lite tvål, vädra och håll din bebis under uppsikt. Vid andningssvårigheter, kramper eller om barnet är svårt att väcka: 112. Om barnet fått något i munnen eller näsan, ring giftinformationscentralen där du bor – den har öppet dygnet runt.

Härifrån handlar det om orsakerna, som uppslagsdel. Oavsett om hostan är torr, slemmig, skällande eller pipande ger ljudet ledtrådar om hur bråttom det är – men det ersätter inte en diagnos.

• Slemmig hosta med snuva: lös, framför allt på kvällen och när barnet ligger ner, och lugn andning däremellan. Oftast en förkylning. Gör så här nu: gör näsan fri, ge att dricka, håll koll.

• Rossel, gurgel, snörvel: blir det tystare efter att barnet hostat upp eller när näsan är fri sitter slemmet i näsa och svalg, inte i lungorna. Med snabb andning, indragningar eller feber: låt vården bedöma snarast. Om din bebis har ett pipande eller snarkande ljud redan sedan de första levnadsveckorna när den andas in, tydligare vid matning och skrik, beror det ofta på ett ännu mjukt struphuvud som vanligen växer till sig före 1–2 års ålder; ta upp det på mottagningen.

• Torr ret-hosta utan sjukdomstecken: ingen rinnande näsa, ingen feber, gott humör. Ofta ligger torr elementsluft eller rök bakom. Gör så här nu: se över luften och miljön; om det håller i sig i veckor, boka tid inom kort.

• Skällande hosta som låter som en säl, med hes röst och ett rått dragande ljud när barnet andas in (stridor): typiskt för pseudokrupp, oftast från cirka 6 månader. Gör så här nu: lugna barnet och låt vården bedöma snarast; stridor även i vila: 112.

• Ett högt pip vid utandning och snabbare andning: ofta är de små luftvägarna inflammerade, till exempel vid bronkiolit eller obstruktiv bronkit. Gör så här nu: låt vården bedöma snarast.

• Hostattacker: hoststötarna kommer så tätt att det knappt finns luft emellan, ansiktet blir rött eller blåaktigt, på slutet kommer ett högt inandningsljud som kan låta som ett kik, ofta med hulkningar eller kräkning; mellan attackerna verkar barnet nästan friskt. Typiskt för kikhosta, medan små bebisar ofta får andningsuppehåll i stället för kikandet. Gör så här nu: ring snarast, vid andningsuppehåll eller blåfärgning 112.

• Plötslig, kraftig hosta från ingenstans, särskilt hos småbarn när de äter eller leker: barnet kan ha andats in något, till exempel en nötbit. Gör så här nu: låt vården bedöma snarast, även om hostan slutar – inte sällan blir den bättre efter några dagar trots att föremålet fortfarande sitter kvar.

Många förkylningar under bebistiden är inget tecken på dåligt immunförsvar: mot vart och ett av de många förkylningsvirusen måste ditt barn först bygga upp sitt skydd. Fram till skolåldern kan åtta till tolv luftvägsinfektioner per år vara normalt, och med syskon eller förskola ofta fler.

Ofta börjar det med snuva, ibland med lätt feber, sedan kommer hostan: först torr, senare lösare. Infektionen varar oftast en till två veckor, men hostan ofta längre; upp till tre veckor är inte ovanligt. Slemhinnan behöver tid, och luftrören förblir känsliga en tid, så att kall luft, ansträngning eller rök kan utlösa hosta igen. Det viktiga är riktningen: lösare och mer sällan. Antibiotika hjälper inte vid förkylning.

När du ska gå till mottagningen står under nivå 3. För bebisar under 3 månader gäller inte de tidsramarna: hos dem ska all hosta bedömas av vården samma dag.

För många föräldrar är första anfallet riktigt skrämmande. Ofta var barnet bara lite förkylt under dagen, och sedan vaknar det på kvällen eller natten: hostan skäller, rösten är hes och vid inandning hör du ett rått dragande ljud. Bakom detta ligger en virusorsakad svullnad i och under struphuvudet. Det drabbar oftast barn mellan 6 månader och 3 år, särskilt på hösten och vintern; för det mesta är det över efter ungefär två dagar.

Så hjälper du under ett anfall:

1. 1

   Behåll lugnet så gott det går. Gråt förvärrar andningssvårigheterna, och din lugna röst är bästa hjälpen just nu.

2. 2

   Ta barnet upprätt i famnen eller sätt det i ditt knä.

3. 3

   Låt sval, frisk luft komma mot ansiktet: vid öppet fönster, framför en öppen kylskåpsdörr eller varmt påklädd en kort stund på balkongen – aldrig utan uppsikt. Många barn lugnar sig då, även om det inte är säkert vetenskapligt visat.

4. 4

   Ingen het ånga: ingen nytta är visad, men risk för skållning finns.

5. 5

   När barnet har lugnat sig, ge något att dricka i små klunkar: bebisar får bröst eller flaska, barn som äter mat får svalt vatten ur mugg.

6. 6

   Om ni har fått stolpiller med kortison eller en kortisonsaft ordinerad, ge det enligt planen. Det verkar inte direkt, tidigast efter ungefär en halvtimme, ofta först efter en till två timmar: ge inte en andra dos utan att först rådgöra, och ring ändå 112 om andningen blir sämre. Fråga mottagningen i förväg vad som gäller om ett stolpiller kommer ut direkt igen.

Och sedan? En plötslig skällande hosta ska varje gång bedömas av vården snarast, nattetid via 1177 – även om barnet nu har lugnat sig. Där bedöms om det räcker att vänta till morgonen. Titta till barnet oftare den här natten och nästa; anfall kan komma tillbaka. Om det dragande ljudet återkommer i vila eller huden dras in vid inandning: 112.

Om ditt barn dreglar mycket, inte kan svälja, sitter framåtlutat, låter grötigt och har hög feber men knappt hostar, kan det handla om struplocksinflammation. Sedan Hib-vaccinet infördes är det sällsynt, men alltid akut: titta inte i halsen, lägg inte barnet ner, ge inget att dricka, ring 112 direkt.

RS-virus cirkulerar framför allt mellan höst och vår. Hos spädbarn är RSV-infektioner en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning. Särskilt utsatta är bebisar under de första sex levnadsmånaderna, för tidigt födda barn och barn med vissa underliggande sjukdomar.

Hos de allra minsta kan viruset inflammera de finaste förgreningarna i luftvägarna – bronkiolit, en sjukdom som hör till de två första levnadsåren. Den börjar som snuva; efter en till två dagar blir hostan värre och andningen snabbare. Värst brukar det vara dag tre till fem, och hostan förbättras ofta inom tre veckor. Håll särskilt koll på indragningar, andningstakt och hur mycket barnet dricker; gränserna finns i de tre nivåerna. Hemma hjälper fri näsa, mindre men tätare måltider, att hålla barnet upprätt när det är vaket och en rökfri miljö.

Förebygga: Hälsomyndigheter rekommenderar alla bebisar ett långverkande antikroppsskydd inför deras första RSV-säsong, en engångsspruta i låret, till exempel nirsevimab eller clesrovimab. Barn som är födda mellan april och september får det på hösten före säsongen, mellan september och november. Barn som är födda mellan oktober och mars får det så snart som möjligt efter födseln, vid utskrivningen eller vid den första rutinundersökningen efter födseln. Missat? Ta igen det så snart som möjligt under första säsongen. En lätt infektion är ingen anledning att vänta, och det kan ges vid samma besök som standardvaccinationerna. Om din bebis redan har fått det står det till exempel i vaccinationsjournalen; annars fråga på mottagningen. Barn med vissa allvarliga underliggande sjukdomar kan få det också under den andra säsongen. RSV-vaccination under graviditet rekommenderas för närvarande inte av vissa hälsomyndigheter; om mamman ändå vaccinerades behöver en frisk bebis i regel ingen profylax – utom om vaccinationen gavs mindre än två veckor före födseln eller barnet har riskfaktorer.

Kikhosta orsakas av bakterier, sprids via droppsmitta, är mycket smittsam och särskilt farlig för små bebisar. Typiskt är hostattackerna som beskrivs ovan under hosttyper, ofta tätare på natten; feber saknas oftast, och sjukdomen kan pågå i många veckor. Under 6 månader är risken för svåra förlopp störst, och små bebisar får ofta andningsuppehåll i stället för det typiska kikandet, ibland med blåfärgning.

Tonåringar och vuxna har ofta bara en långvarig hosta, därför missas sjukdomen lätt hos dem – och just de smittar spädbarn. Om någon nära er har hostat i mer än två veckor eller har bekräftad kikhosta, ring barnmottagningen snarast, utanför öppettider via 1177. Efter kontakt får spädbarn och personer i samma hushåll ofta antibiotika i förebyggande syfte, och det hjälper bäst tidigt. Själva sjukdomen behandlas också med antibiotika; till förskolan får ett sjukt barn oftast återgå fem dagar efter att behandlingen börjat verka, om mottagningen godkänner det.

Så skyddar ni er bebis nu

• Titta i din graviditetsjournal och ditt vaccinationskort, om du vaccinerades mot kikhosta under den här graviditeten; hälsomyndigheter rekommenderar det vid varje graviditet. Om inte, bör mamman vaccineras så snart som möjligt de första dagarna efter förlossningen.

• Din bebis vaccineras vid 2, 4 och 11 månader, och för tidigt födda dessutom vid 3 månader. Efter den första dosen är skyddet ännu inte fullständigt.

• Partner, mor- och farföräldrar och alla som tar hand om bebisen behöver en vaccination om det har gått mer än tio år sedan den senaste – helst före födseln, annars nu.

Om din bebis hostar på natten utan att vara förkyld ligger ofta att barnet sätter i halsen, reflux, torr luft eller rök bakom.

Hosta vid matning: ofta handlar det om mjölkflödet. Om din bebis hostar och frustar framför allt de första minuterna vid bröstet kommer mjölken ofta helt enkelt för snabbt (stark utdrivningsreflex). Amma barnet mer upprätt eller tillbakalutad, ta loss barnet kort när flödet är som starkast och fånga upp mjölken i en trasa. Vid flaska är hålet i nappen ofta för stort.

Om barnet sätter i halsen, ta upp det, håll det lätt framåtlutat, låt det hosta och torka sedan ur munnen. Om barnet hostar kraftigt och får luft emellan fungerar skyddsreflexen. Inget ljud, ingen hosta, barnet blir blått: 112 och handgreppen i rutan ”Satt i halsen och får ingen luft”.

Reflux. Många bebisar kräks upp lite efter att de har ätit; det börjar oftast före 8 veckors ålder och blir bättre före 1-årsdagen. En del hostar eller får hicka när de äter, även utan synliga uppstötningar (”tyst reflux”). Det hjälper att hålla din bebis upprätt en stund under och efter måltiden, låta barnet rapa emellan och hellre ge mindre måltider. Sömn sker ändå plant på rygg; upphöjd huvudända hjälper inte. Förtjockningsmedel, antireflux-ersättning och syrablockerande läkemedel bara efter att du har rådgivit med läkare.

När ska man söka vård för detta? Inom kort om din bebis går upp dåligt i vikt, skriker och spänner sig bakåt vid varje måltid, om uppstötningarna först börjar efter 6 månader eller finns kvar efter 1-årsdagen – och om barnet hostar eller hulkar vid nästan varje måltid, låter gurglande efteråt eller gång på gång får luftvägsinfektioner; då kontrolleras om sväljningen fungerar som den ska. Snarast vid kaskadkräkningar, särskilt mellan 2:a och 8:e levnadsveckan, och vid blod i kräkning eller avföring. Gröna kräkningar: direkt till barnakuten.

Torr luft gör nässlemmet segt; bra är 40 till 60 % luftfuktighet, och vad som kan hjälpa står under ”Huskurer och hostmedicin”. Rök förvärrar hosta tydligt: barn till rökande föräldrar får oftare obstruktiv bronkit, och vid bronkiolit ökar risken för ett svårt förlopp. Att röka på balkongen skyddar inte heller, eftersom rester fastnar i kläder, hår och möbler. Den som röker tvättar händerna efteråt och tar på sig en ren tröja innan hen tar upp bebisen. E-cigaretter och vattenpipa hör lika lite hemma i närheten av barnet, och rökelse, doftljus eller rumssprayer irriterar dessutom känsliga luftvägar.

En del bebisar och småbarn piper vid nästan varje infektion när de andas ut: luftrören svullnar och segt slem gör dem ännu trängre. Det är vanligt – 30 till 50 procent av alla spädbarn och småbarn har minst en sådan episod – och de flesta utvecklar inte astma. För dig gäller: låt vården bedöma pipande andning snarast och berätta på mottagningen om astma, eksem eller allergier finns i familjen.

Om mottagningen ordinerar inhalationsspray, andas små barn in den med spacer och mask: skaka sprayen och sätt den i spacern, håll masken tätt över mun och näsa, ge en puff i spacern och låt barnet ta så många lugna andetag som mottagningen har sagt – ofta 5 till 10. Varje ytterligare puff ges separat. Det fungerar bäst när barnet är lugnt eller halvsovande; när barnet skriker kommer nästan inget läkemedel fram. Efter kortisonspray torkar du av ansiktet och ger något att dricka. Tvätta spacern ungefär en gång i veckan i varmt diskvatten och låt den lufttorka.

Och du då? En hostande bebis betyder ofta flera korta nätter i rad. Det tär, och på natten känns oro större än på dagen.

• Sätt dina gränser i förväg på dagen. Skriv upp varningstecknen från de tre nivåerna på en lapp vid sängen eller ta en skärmbild av rutan ”Var uppmärksam på det här”. Då behöver du inte grubbla klockan tre, utan bara titta efter.

• Lägg fram allt: droppar, termometer, näsdukar, vatten, laddad mobil, försäkringskort, barnets hälsobok/journal och vaccinationskort. Och ha gärna ett litet lager hemma till nästa förkylning: koksalt i endoser, en digital termometer och en nässug.

• Sov när din bebis sover, även på dagen. Om ni är två, dela på natten: en har ansvaret, den andra sover, vid behov i ett annat rum.

• Du behöver inte klara det här ensam, även utan familj nära. På natten kan 1177 svara på medicinska frågor. Om det känns övermäktigt kan du kontakta en stödlinje som är öppen dygnet runt. På dagen kan en föräldratelefon eller tidiga stödinsatser i din kommun erbjuda kostnadsfritt stöd.

Om du själv är sjuk: du kan fortsätta amma – via mjölken överför du inte förkylningen, utan skyddsämnen till din bebis. Tvätta händerna före amning och blöjbyte, hosta i armvecket och använd gärna mask vid nära kontakt. Rådet att sjuka personer ska undvika kontakt med bebisar under 6 månader gäller besökare och syskon, inte amning och tröst. Om du själv tar läkemedel, fråga på apoteket eller i en läkemedelsrådgivning för graviditet och amning: pseudoefedrin, till exempel i kombinerade förkylningsmedel, kan minska mjölkmängden, och kodein ska undvikas helt vid amning. Och den som tar något som gör en sömnig ska inte sova med bebisen i sängen eller i soffan.

Om du blir rädd på natten betyder det inte att du överdriver, utan att du är uppmärksam. Ett samtal som till slut landar i ”allt är okej” är inte ett onödigt samtal, utan en lugnare natt.